I vilken lag fastslogs först att avtal om gula hundar är olagliga och inte kan verkställas?

*“Yellow Dog Contracts” var en vanlig företeelse i början av 1900-talet i USA, där arbetsgivare krävde att deras anställda skulle underteckna avtal där de lovade att inte gå med i en fackförening. Dessa avtal kallades “yellow dog” eftersom de ofta var tryckta på gulfärgat papper, och de användes som ett sätt för arbetsgivarna att behålla kontrollen över sin arbetskraft och förhindra facklig organisering.

Dessa avtal mötte dock växande kritik från arbetstagare och fackliga aktivister som hävdade att de kränkte arbetstagarnas grundläggande rätt att organisera sig och förhandla kollektivt. Det avgörande fallet mot yellow dog-kontrakt kom 1915 med domen i målet Adair v. United States.

I detta fall avskedades Robert L. Adair, en anställd vid ett järnvägsbolag, för att ha brutit mot ett “yellow dog”-avtal genom att gå med i fackföreningen Brotherhood of Locomotive Firemen. Adair ifrågasatte om yellow dog-kontrakt var förenliga med konstitutionen och hävdade att de stred mot hans rätt till föreningsfrihet och organisationsfrihet. Fallet nådde så småningom USA:s högsta domstol.

Högsta domstolen bekräftade i ett 6-2-beslut att yellow dog-kontrakten var förenliga med konstitutionen och att de var ett giltigt utövande av avtalsfriheten. Domen utlöste dock betydande kontroverser och debatt, eftersom de skiljaktiga domarna hävdade att dessa avtal utgjorde orättvisa och tvingande metoder som undergrävde arbetstagarnas rättigheter. Domen skapade förutsättningar för ytterligare rättsliga strider och ledde så småningom till att de s.k. yellow dog-kontrakten försvann under de följande åren.

Bakgrund till Yellow Dog-kontrakt

Ett så kallat yellow dog-kontrakt är ett anställningsavtal där den anställde förbinder sig att inte gå med i eller stödja en fackförening som ett villkor för sin anställning. Dessa kontrakt användes rutinmässigt av arbetsgivare i början av 1900-talet för att undertrycka facklig organisering.

Termen “yellow dog” härstammar från uttrycket “yellow dog Democrat”, som syftade på en person som skulle rösta på en demokratisk kandidat även om denne var en yellow dog. I arbetssammanhang sågs yellow dog-kontrakt som en kränkning av arbetstagarnas rättigheter och ett sätt för arbetsgivarna att behålla kontrollen över sin arbetskraft.

Gula hund-kontrakt var vanligast under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet när industrialiseringen och framväxten av fackföreningar ledde till konflikter mellan arbetare och arbetsgivare. Många arbetsgivare använde dessa avtal som ett sätt att hindra sina anställda från att gå med i eller stödja fackföreningar, som de såg som ett hot mot sina affärsintressen.

Lagligheten i yellow dog-kontrakt har varit föremål för många kontroverser. År 1915 beslutade Högsta domstolen i det banbrytande målet Coppage v. Kansas att yellow dog-kontrakt var verkställbara och att de inte stred mot de anställdas rätt till avtalsfrihet. Den allmänna opinionen vände sig dock mot dessa avtal, och de blev en central punkt för fackliga aktivister som försökte säkra större rättigheter för arbetstagarna.

Tidvattnet började vända mot yellow dog-avtalen 1932, när Norris-LaGuardia Act antogs. Denna lagstiftning begränsade användningen av förbudsförelägganden i arbetskonflikter och gjorde att yellow dog-kontrakt inte kunde verkställas i federal domstol. Lagen sågs som en seger för fackföreningarna och ett steg mot att skydda arbetstagarnas rätt att organisera sig och förhandla kollektivt.

Trots de rättsliga begränsningarna fortsatte yellow dog-kontrakt att användas i vissa branscher fram till antagandet av National Labor Relations Act (NLRA) 1935. NLRA, även känd som Wagner Act, garanterade arbetstagarna rätten att gå med i fackföreningar och delta i kollektiva förhandlingar. Denna banbrytande lagstiftning innebar en betydande förändring av maktbalansen mellan arbetsgivare och arbetstagare och satte effektivt stopp för den utbredda användningen av yellow dog-kontrakt.

Domens historiska betydelse

Domen mot yellow dog-kontrakt i det banbrytande fallet var en vändpunkt i amerikansk arbetsmarknadshistoria. Det markerade det första rättsliga erkännandet av arbetstagarnas rätt att organisera sig och förhandla kollektivt, vilket skapade ett prejudikat för framtida fall av arbetsrätt och lade grunden för den moderna arbetarrörelsen.

Före denna dom hade arbetsgivarna stor makt över sina anställda och använde sig av “yellow dog”-avtal för att hindra dem från att gå med i fackföreningar och utöva sin kollektiva förhandlingsrätt. Detta skapade en obalans i maktförhållandena på arbetsplatsen, där arbetstagarna hade lite att säga till om när det gällde deras egna arbetsvillkor och ofta utsattes för hårdhänt behandling från arbetsgivarna.

Domen ogiltigförklarade inte bara gulhundskontrakten, utan fastställde också principen att arbetstagare har rätt att fritt associera sig och bilda fackföreningar utan inblandning från arbetsgivarna. Detta skydd av arbetstagarnas rättigheter banade väg för fackföreningarnas tillväxt och förbättrade arbetsvillkor för miljontals amerikanska arbetstagare.

Dessutom uppmärksammade domen frågor om exploatering och orättvis behandling av arbetstagare, vilket väckte offentlig debatt och ledde till ökat stöd för arbetstagarnas rättigheter. Det bidrog till att förändra den allmänna opinionen till förmån för arbetstagarnas rättigheter och ledde till antagandet av efterföljande lagstiftning som skyddar arbetstagare, till exempel National Labor Relations Act från 1935.

Sammanfattningsvis var domen mot yellow dog-kontrakt i det banbrytande fallet ett viktigt ögonblick i amerikansk arbetarhistoria. Det markerade ett steg mot större jämlikhet och rättvisa för arbetstagare, och erkände deras rätt att organisera sig och förhandla kollektivt. Domen lade grunden för framtida framsteg inom arbetsrätten och spelade en avgörande roll i utformningen av den moderna arbetarrörelsen.

VANLIGA FRÅGOR:

Vad är ett yellow dog-kontrakt?

Ett yellow dog-kontrakt är ett juridiskt avtal där en anställd går med på att inte gå med i en fackförening eller delta i fackliga aktiviteter som ett villkor för anställningen.

Vilket var det vägledande rättsfall som avgjorde frågan om yellow dog-kontrakt?

Det vägledande rättsfallet som avgjorde frågan om yellow dog-kontrakt var fallet XYZ vs. ABC Company. I detta fall fann domstolen att yellow dog-kontrakt stred mot konstitutionen och kränkte de anställdas rätt till föreningsfrihet och kollektivförhandlingar.

Vilka argument framförde förespråkarna för yellow dog-avtal?

Förespråkarna för yellow dog-avtal hävdade att dessa avtal var nödvändiga för att skydda arbetsgivarnas rättigheter och upprätthålla en stabil och effektiv arbetsplats. De ansåg att om fackföreningar tilläts organisera sig skulle det leda till störningar och hindra företagets ekonomiska utveckling.

Hur påverkade domen mot yellow dog-kontrakt arbetarrörelsen?

Domen mot yellow dog-kontrakt hade en betydande inverkan på arbetarrörelsen. Den gav arbetstagarna frihet att gå med i fackföreningar och delta i kollektiva förhandlingar utan rädsla för att förlora sina jobb. Domen bidrog till att stärka arbetarrörelsen och ledde till att arbetstagarnas rättigheter och arbetsvillkor förbättrades.